I mer än 300 år utkämpade vikingarna krig från havet på ett ökänt skoningslöst sätt och med egna regler. Nordmännens skoningslösa blodspillan gjorde dem till historiens mest fruktade folk. Deras historia har emellertid alltid berättats ur ett ensidigt, kristet perspektiv, och först nu kan vi efter rigorösa efterforskningar avslöja sanningen om vilka vikingarna verkligen var.
Ett anfall mot det religiösa samhället på den heliga ön Lindisfarne år 793 inledde vikingaerans erövringar och expansion, men innan dess ska vi studera vikingarnas begynnelse i Skandinavien.
Belägringen av York inleddes år 866 när den Stora Hednaarmén gjorde anspråk på York, huvudstad i Northumbria i dagens norra England. Vi studerar de största slagen, aktörerna och fästena i 800-talets England.
“Silkesvägen” öppnade upp en handelsväg för skandinaverna i Öster. På jakt efter fler rikedomar attackerade vikingarna – i öster kallade ”ruser” – Konstantinopel år 860. ”Ruserna” blev ett permanent och fruktat inslag i det bysantinska riket.
Belägringen av Paris år 885 var kulmen på vikingarnas invasioner av Frankerriket. Vi tar oss en titt på de upprepade vikingaattackerna mot Frankerriket och skandinavernas ihållande närvaro i frankernas rike och bortom det.
Politiskt kaos i Norge leder till en upptäcktsresa västerut. Vikingarna upptäcker Island och etablerar permanenta bosättningar. Vidare forskningsresor från Island leder till upptäckten av Grönland och Newfoundlandskuster, vilket gör norrmännen till de första européer att upptäcka Amerika.
Harald Blåtands tid som kung över ett nyligen förenat, mäktigt och kristet Danmark under mitten av 900-talet utgjorde början på en andra vikingatid. Men hans rike skulle inte hålla – i slutändan tog normanderna över det engelska kungadömet år 1066. Vi studerar vikingarikets sista dagar.
